Sidan uppdaterad 2010-01-18

Nu med ättlingsdiagram för ett antal nyckelpersoner.

Nu finns det 483 personer i trädet ! Det tidigaste bekräftade datumet är 1671.

OBS !! LÄS FÖLJANDE INNAN DU BÖRJAR


På denna sida kan du, i de fall information funnits att uppbringa, läsa datum och plats för födelse och
död samt ev. titlar och övriga noteringar.

*Det är oehört enkelt att använda sig av sidan, i individlistan kan du leta upp den person du vill utgå ifrån, ex. dig själv.
När du valt så kan du se föräldrar, barn etc. till denna person och även ett släktträd varifrån du kan klicka dig vidare bakåt eller framåt i tiden.
Alla namn är klickbara för att enkelt kunna ta sig runt och titta på släktskap personer emellan.

*Familjelistan kan du använda om du vill få bättre översikt över familjerna.

*Klickar du på diagram så kan du se traditionella familjeträd över ett par nyckelpersoner.


I vissa fall är fader okänd, och det hindrar en från att forska vidare på faderns anor, information kan
i vissa fall finnas i domslut då det fram till 1864 var förbjudet att föda utomäktenskapliga barn.
Om lagen följdes skulle föräldrarna stämmas inför tinget av länsmannen och dömas till böter.
Därmed avslöjas många gånger en okänd far i domboken. Ett problem är dock att man på många
håll, särskilt under 1800-talet, inte såg så allvarligt på saken och lät bli att lagföra föräldrarna.
En annan anledning till att det kan ta stop är att ju längre bak i tiden man kommer desto svårare kan
det vara att tyda böckernas skrift.
I vissa fall kan andra faktorer göra att information inte finns/stämmer, ex. kan det vara annat födelsedatum i födelseboken gentemot
husförhörsboken, oftast beror det på slarv från prästen och i sådana fall är datumet i födelseboken att beteckna som mest troligt.
Jag har, i den utsträckning det gått, tagit reda på så mycket information som möjligt men
släktforskning är mycket tidskrävande och det kan ibland krävas att man går igenom hundratals eller tusentals sidor
innan man finner det man söker, dödsboken är ett bra exempel på detta då det oftast är ett digert
arbete att få reda på när en person gick bort. Men det går oftats att hitta och jag uppdaterar sidan efterhand som jag stöter på ny information,
så tänk på att släktträdet är långt ifrån färdigt.

Källor till forskningen har till största del skett med hjälp av kyrkoböcker som finns bevarade på
landets riksarkiv.


Böckerna som jag använt mig av är följande:

Födelsebok, kronologisk förteckning över födda barn. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna
i församlingarna skulle föra födelseböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone barnets
namn, tidpunkt för födelse och -dop, föräldrarnas namn och hemort samt faddrarna. I äldre tid
(slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart dopböcker, dvs. förteckningar över
döpta barn där födelsetiden inte nämns.

Husförhörslängd, förteckning över invånarna i en församling, uppställd familjevis. Denna typ av
kyrkobok är unik för Sverige och Finland och ger mångskiftande upplysningar om våra förfäder.
Husbonden med hustru och barn, pigor och drängar, föräldrar och inhyseshjon, alla finns de noga
noterade under byar och gårdar på landet och under rotar och kvarter i städerna. I
husförhörslängderna får man oftast reda på när och var förfäderna var födda. Där noteras deras
kunskapsbetyg i katekes och förklaringar, i läsning och förståelse; vi får också uppgift om
nattvardsgång. Tyvärr är husförhörslängderna ofullständigt bevarade och finns för de flesta socknar
inte förrän från senare hälften av 1700-talet.

Vigselbok, kronologisk förteckning över vigda par. I 1686 års kyrkolag bestämdes att prästerna i
församlingarna skulle föra vigselböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone kontrahenternas
namn och hemort samt tidpunkten för vigseln.

Dödbok, kronologisk förteckning över avlidna personer. I 1686 års kyrkolag bestämdes att
prästerna i församlingarna skulle föra dödböcker från 1688. Vanligtvis antecknas åtminstone den
avlidnes namn, ålder och hemort, tidpunkt för dödsfallet och begravningen samt dödsorsaken (från
1749). I äldre tid (slutet av 1600-talet och början av 1700-talet) fördes ofta enbart
begravningsböcker, dvs. förteckningar över begravda personer utan att dödstiden anges.


Skulle någon information fattas eller vara fel så blir jag väldigt glad om du tar kontakt med mig snarast så jag kan ändra det.

Min emailadress hittar du nedan.